Senaste inläggen

Av Alen Imsirovic - 24 mars 2009 09:45


Jag har läst ut Joseph Bèdiers bok, Tristan och Isolde som är en kärlekshistoria och utspelar sig i medeltida Europa. Det förekommer även mycket sorg i boken tillsammans med drakar, kungariken och magiska drycker.


Man får hela tiden följa Tristan och Isolde och deras kärleksliv, hur de hela tiden kämpar för att få spendera tid tillsammans och dela sin kärlek med varandra. De blir förälskade i varandra efter att av misstag ha druckit en kärleksdryck. Hopplös kärlek är det eftersom Isolde är gift med konungen Marc som också är Tristans bästa vän och farbror. Konungen blir självklart förbannad över det hela när han får reda på vad som händer och hans första tanke är att mörda båda två, men de lyckas fly till skogen och lever där tillsammans ett tag för att senare komma tillbaka till riket. Tristan flyr då landet och de fortsätter att vara hemligt förälskade, trots att Marc tog tillbaka Isolde. De kan alltså inte fortsätta att leva med varandra men de kan heller inte leva utan varandra, därför är det s.k hopplös kärlek.

Som sagt så är boken Tristan och Isolde skriven på ett ganska speciellt och gammalmodigt sätt. Jag gillade verkligen inte skrivsättet när jag började läsa boken, det kändes hopplöst. Till en början var jag tvungen att läsa väldigt sakta, annars hade jag aldrig förstått något av det som utspelade sig i texten. Det fanns många ord som jag inte förstod, vilket försvårade läsandet. Men det gick bättre och bättre ju längre in i berättelsen man kom.


Berättelsen utspelar sig i kronologisk ordning, så som jag har uppfattat det.  Tidsuppfattningen kan dock vara lite missvisande ibland, eller missvisande kanske är att ta i men man får inte direkt veta under hur lång tid en händelse utspelar sig i, om det är flera dagar, veckor eller en dag.

Jag tycker att den här boken var relativt enformig och därav inte särskilt intressant. Beskrivningen av miljön och karaktärerna kunde ha vart lite rikare. Jag tycker att man inte får veta speciellt mycket om personerna förutom att de är vackra och ståtliga etc., mycket mer än så tycker jag inte att man får veta. Jag tycker inte riktigt att det händer särskilt mycket i boken, handlingen är ungefär densamma igenom hela boken. Den hopplösa kärleken och sorgen återupptas väldigt ofta, så ofta att jag ibland fann det irriterande. Men det är ju en kärlekshistoria, så det kanske är meningen men jag finner det inte intressant i alla fall.


Boken är ju ganska självklar, konungen Marc speglas som det onda och det förälskade paret Tristan och Isolde som det goda. Marc försöker ju hela tiden att sätta stopp för deras förälskelse. Men som jag sa innan så tycker jag inte att Marc egentligen är så ond, jag kan faktiskt förstå mig in i hans situation. Han är ju gift med Isolde och får sedan reda på att hans BÄSTA vän som är hans brorson har en hemlig relation med hans fru, självklart tycker jag att han har all rätt att bli rasande på dem. Man tycker ju att Tristan borde ha förståelse, men samtidigt så blev han ju ”förgiftad” av kärleksdrycken, vilket betyder att han inte kan styra över sina känslor.  Jag tycker inte att boken var någonting för mig, jag visste att det var en kärlekshistoria men trodde samtidigt att det skulle vi lite mer utöver kärlek. Men det var inte så, hela boken handlade om deras förbjudna kärlek till varandra vilket kom upp väldigt ofta. Det blev helt enkelt långtråkigt tillslut och jag tröttnade på den och tänkte hela tiden över hur skönt det skulle vara och läsa färdigt den.

Jag förväntade mig att boken skulle vara bättre än vad den var, men tyvärr så uppnådde den inte mina förväntningar.


Av Alen Imsirovic - 24 mars 2009 09:09

Hejsan,


Jag har nu läst ut boken och jag håller fortfarande fast vid min mening, att den inte var i min smak och jag tyckte inte den var särskilt intressant, tvärtom den var tråkig att läsa igenom.


Konungen Marc ska föreställa den onda i boken, och beskrivs hela tiden som ondskefull osv. Men själv så tycker jag inte att han är så där jätte ond, visst han försöker ju förstöra Tristan och Isoldes relation hela tiden men man kan ändå förstå hans reaktioner till en viss gräns. Han kanske går över den gränsen ett par gånger men jag tycker inte att han är "djävulen" precis.


Tristan kunde ha sagt och uttryckt sina känslor tidigare så hade de sluppit hålla på, men det är väl meningen för att få en "intressant" story.


Slutet är lite drastiskt, det slutar så direkt utan någon riktig förklaring.. Jag tycker att författaren kunde ha varit lite mer tydlig när det gäller slutet, känns lite som att han bestämde sig för att nu ska jag avsluta boken och gjorde då ett kort avslut.


Boken i helhet var inte något att hurra för, visst den hade intressanta delar i sig, men det återkom för ofta så tillslut tröttnade man bara på det. Inte en bok som jag gillade, kunde varit bättre!

Av Alen Imsirovic - 24 mars 2009 08:58

Hej,


Jag har nu läst lite mer än halva boken och måste säga att den inte har förändrats ett dugg. Fortfarande lika tråkig och det händer inte så mycket i boken men språket har man börjat vänja sig vid, vilket är ett litet plus.


Jag ser ingen intressant handling i boken, det handlar bara om kärlek, kärlek och mer kärlek. Det är inte riktigt min grej, men det kan vara intressant att läsa om ibland men nu tycker jag att det är för mycket. Det ska hela tiden påpekas att de älskar varandra osv. jag behöver inte läsa det 25 gånger för att förstå det. De skiljs och återförenas, skiljs igen och det håller på så ett tag. Verkligen inte en bok som jag gillar att läsa.


Av Alen Imsirovic - 24 mars 2009 08:30

Hej, jag har nu läst ett stycke ur Tristan och Isolde.


Jag har nu läst en liten bit in i boken och den var ungefär som jag hade väntat mig att den skulle vara. Det första jag vill kommentera är språket i boken, det är ganska annorlunda om man jämför med lite modernare böcker. Språket bidrar ganska ofta till romantiken, istället för att bara uttrycka sig med enkla ord, så använder sig författaren utav "finare" ord som får texten att verka ännu mer gammalmodig.

Det tilltalar mig inte, jag tycker inte att det blir intressantare bara för att man använder sig utav finare ord och fraser men däremot kan det vara roligare och läsa när det är detaljerade beskrivningar utav omgivningen så att man får upp en bild på hur det  kan ha sett ut.


Varför är de tillsammans, vad ser de i varandra, hade de varit förälskade utan drycken? Det känns lite luddigt.

Av Alen Imsirovic - 24 mars 2009 08:27

Hej, jag har precis gjort en blogg och ska börja skriva om tristan och isolde!

 //Alen Imsirovic

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Mars 2009
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards